Vinresa

2007 fyllde både jag och min man jämna år (50+60) och det enda vi hade på önskelistan var pengar till en vinresa, vilket vi också fick.

Våra ”vanliga” semestrar innebär att vi packar bilen full och far dit näsan pekar, utan så mycket planering mer än att vi vet vart målet är. Men det innebär också att det alltid är någon som måste köra och alltså inte kan se så mycket mer än vägen framför sig. Därför diskuterade vi om vi den här gången skulle åka med buss så att vi båda fick få uppleva omgivningarna samtidigt.

Jag var lite skeptisk till det här med bussresa. För mig verkade det vara en resa med mycket tider att passa, stress till toaletter, matköer och mycket pensionärer, men vi bestämde oss i alla fall för att pröva.

Valet föll på Ölvemarks som hade en vinresa till Piemonte i Italien som stämde med våra önskemål.

Vi startade tidigt på morgonen från Halmstad och anslöt efter några timmar till de övriga resenärerna i Malmö. Här var ett myller av bussar och människor som skulle till olika resmål i Europa. Trots detta fann vi ”vår” buss snabbt, med hjälp av monitorerna som talade om för oss från vilken plats respektive buss skulle avgå. Vi hejade glatt på våra medresenärer, stuvade in vårt bagage och sen var vi då äntligen på väg mot våra drömmars mål.

Jag fick snabbt ändra alla mina förutfattade meningar om bussresor. Här fanns ingen stress och inga matköer. Maten var förbeställd och vid stoppen dukades det fram kaffe och tilltugg vid bussen så vi behövde aldrig jaga iväg för att hinna fika. Vår guide ”Mora-Anders” hade en enastående förmåga att hålla ordning och reda på oss alla utan att för den skull tjata om tider. Och någon pensionärsresa var det då rakt inte.

Det blev en resa precis så fantastiskt som vi bara kunnat drömma om, svindlande utsikter, vingårdar som klättrade längs sluttningarna, vinprovning, tryffel, besök i Turin och vinprovning igen. Men det vi kommer att minnas mest var nog den halvdagen vi spenderade tillsammans med några av våra medresenärer i Sommariva Perno, byn där vi bodde. Efter att ha vandrat runt längs de små gränderna någon timme var vi fikasugna och hittade en liten bar mitt i byn. Vi beställde varsin cappuccino och slog oss ned i solen utanför. Efter en stund kom en av ägarna ut med ett fat fyllt med smårätter som hon ville att vi skulle smaka. Vi åt och njöt, beställde in mer att dricka och när fatet var tömt fick vi ut ytterligare ett fat med nya rätter, där var salami, ostar, skinkor och grönsaker i olika inläggningar. Vi spenderade nästan två timmar med att njuta av alla italienska läckerheter och jag hoppas de tyckte att vi beställde tillräckligt med dricka för vi fick inte betala något för allt de vi ätit.

Sju dagar går alltför snabbt och vi hade gärna stannat längre men vi fick med oss en massa roliga minnen och gjorde många nya trevliga bekantskaper, såväl mänskliga som drickbara.

Att åka med buss gav verkligen mersmak, så nu planerar vi för kommande resor.