Rom och jag

Jag, en sökande, tvivlande, analyserande, funderande, nyfiken 26-åring, ville göra något speciellt sommaren 2008. Att välja resmål var inte det lättaste för en som vill se allt. Det var med min mamma jag ville åka. Att hitta ett resmål för två olika personer, i olika stadier i livet, kräver sin speciella planering. Ganska snart hamnade dock våra blickar på katalogens presentation av Rom. Jag förstår nu i efterhand att jag redan här kom till min första insikt om Rom. Rom är en stad som förenar. Här byggs en bro mellan olika personers skilda intressen och mål med livet. Det här är en plats som förenar människor och utrymmet för personligheter är oändligt. I Rom möts man.

De tre dagarna som det tog att åka ner, visade sig bli en viktig del av resmålet. Resan ner förenades med målet och blev i efterhand till en andra insikt. Rom är en stad jag vill närma mig försiktigt. Som vid en ny vänskap vill jag få tid på mig att forma min bild av en hittills obekant skepnad. Känslan av förväntan och spänning byggdes upp i takt med att naturen förändrades. Under tiden som bussen tog med oss genom nya landskap och spännande, främmade miljöer började en fråga ta form inom mig. Hur kommer Rom att förändra mig? Framme i Rom kvarstod denna fråga samtidigt som den blandades med tusen nya känslor. Jag blev stor och liten, ett nyfiket barn men även äldre och klokare. Jag kände mig som en historiker, kulturvetare, sökare, filosof och poet. Samtidigt var jag en livsnjutare och semesterfirare. Men framför allt kände jag mig välkommen. Leenden överallt, monument och otroliga byggnader som inbjöd till intressanta funderingar och öppnade en flod inom mig av inspiration, lycka och nyfikenhet jag inte visste fanns. Ytterligare en insikt kom över mig. Vår personlighet påverkas av det vi ser, känner och upplever. Den trötte, mätta blir pigg och hungrig igen. Gammal blir ung. I Rom föds man på nytt.

Som turist i en ny stad, trivdes jag med att bli guidad. Reseledaren tog med oss till Colosseum, Pantheon, Forum Romanum, Vatikanstaten, Fontana di Trevi och flera andra mäktiga miljöer. Varje plats hade i sig kunnat tjäna som målet med resan. Varje synintryck öppnade upp för hundra känslointryck. Vad kan en ruin berätta? Hur många människoöden har formats på dessa platser? Hur kommer platsen att forma mig? Dessa frågor förblir obesvarade. Jag har inte tänkt färdigt på Pantheon, Colosseum och Forum Romanum. Varje gång bilden av dessa mäktiga ruiner framträder för mitt inre, formas jag ytterligare. Känslan av att vara liten i en stor värld är inspirerande och mäktig.

Den kunniga reseledaren hjälpte mig på vägen i mina tankar och fyllde på mina synintryck med vägledande ord om vad som utspelat sig för 2000 år sedan på platserna. Detta varvades med goda middagar och mysiga cappuccinostunder i italiensk miljö. Här fick jag en chans att samla mina tankar och uppleva hur Roms kultur är idag. Shopping på livliga gator och ivrigt prutande i välfyllda gatustånd blev till en extra krydda på en välkomponerad måltid. Jag fick nu mina första tankar om Rom bekräftade. Här möts man. Rom innebär gemenskap.

Tre dagar hem behövdes för att lämna en kär vän. Precis som när jag upptäckte Rom, ville jag att övergången till mitt andra liv skulle bli varsam och försiktig. Jag ville få tid på mig att smälta mina nya intryck och bestämma mig för hur jag skulle använda dem. Väl hemma blir jag förundrad över att resan till Rom inte är slut. Varje gång Pantheons mäktiga skepnad framträder för mitt inre, gör jag en ny resa. Det räcker med att jag sluter mina ögon för att jag ska stå där, mitt på torget, bland ivriga italienare och uppleva palatset på nytt. Jag fortsätter att inspireras, förundras, utmanas av min resa. Jag inser att jag fått en ny vän. En vän att tänka på i Sveriges höstmörker, resa till i tankarna och ta med mig i vardagen. Vännen har gett mig lärdomar för livet. I skola, på jobb och bland vänner ska jag använda dessa och låta minnena bli en del av framtiden. Men, jag vill även träffa min nya vän på plats igen. Jag har förstått att staden har outtömliga källor av intryck att ge. Där finns ständigt något att hämta, även för den återkommande. Till Rom kan vem som helst åka, med vem som helst, när som helst. Rom är en plats man kommer tillbaka till och förundras över, förändras med, om och om igen.