Reseberättelse Paris

Dagen hade kommit. Idag skulle man för första gången prova på att åka en så kallad bussresa med Ölvemarks. Vilka förväntningar skulle man ha? Innan så hade jag rest med bil och flyg, aldrig buss. Skulle det vara den gamla bilden av ett gäng glada pensionärer? Det vore roligt men ändå skulle jag vilja ha någon i min egen ålder, femton, eller omkring den åldern.

Jag och mina föräldrar hade åkt anslutningsbussen till Öresundsterminalen. Man kunde känna nervositeten stiga inom sig när man stod och tittade på alla människor omkring sig och anslagstavlan med avgångar. Ett rus av människor som letade efter deras rätta buss. Man undrade varför de hade valt att resa med buss. Själv så var anledning att mina föräldrar ville prova på detta bekväma sätt att resa. Jag tänkte på andra anledningar varför man ville åka på bussresa än t.ex. flyg. En anledning kan vara flygrädsla, man kanske föredrar att åka bil men vill inte köra själv, utan tar då en bussresa, att man passerar flera länder och därmed se variation av landskap, andra människor vill bli ompysslade, resan är väldigt organiserad men även får man god tid för sig själv. Jag tror att alla åker för bekvämligheten och att träffa nytt folk. Det är en sak som gör bussresan roligare, det är stor gemenskap, man träffar alltid någon som man tycker kan skapa kontakt med.

Tankarna försvann när det var dags att gå på bussen. Vår destination var Paris, sju dagar. Vi lämnade vårt bagage till chauffören Henrik som stod utanför och lastade. Inne i bussen stod vår blivande guide Anders Olsson. En rolig prick från Mora. Det första man tänkte på vad har människan på huvudet? Jo en *fin* Mora keps. Folket på bussen var en bra variation av alla åldrar. Som var en lättnad, faktiskt. Därför att vi ska umgås med de här personerna under en tid, då är det bäst att ha en blandning av åldrarna.

Snart rullade vi på Öresundsbron. Vi skulle färdas till Rödby, Danmark, där vi skulle åka en kort färjetur på ungefär 45 minuter, till Puttgarden, Tyskland. Därefter skulle vi äta på ett trevligt lunchställe i norra tyskland. Information fick man på rullande band av guiden Anders som pratade i mikrofonen längst fram i bussen. Han pratade glatt om Paris, allmänna saker när man är ute och reser i Europa och mycket annat. Han berättade inte det här som en tråkig typ utan han talade med glädje, inlevelse och en rolighet. Det var inte som man somnade utan man ville höra allt han sa, man lärde sig otroligt mycket. Bussresan till vår första övernattning i Wuppertal gick galant, på toppen av allt så fick man bussfika på vägens gång och högläsning. Anders läste högt ur en kuriosa bok av Herman Lindqvist. Som uppskattades, han fick till och med applåder efteråt. Så en bra guide förgyller resan. Vid kvällningen var vi som sagt framme i Wuppertal, staden med tågräls i luften. InterCity hotellet var jättefint och fräscht! Rent hotell är viktigt tycker jag och rent var det. Vi åt kvällsmat på hotellets restaurang. Därefter kunde man göra vad man ville, fri tid. Vissa tog en promenad, vissa gick till sina respektive rum, fri tid alltså!

Dagen därpå åt vi en god frukost innan den gula bussen sattes i rörelse mot Bryssel. En väldigt vacker stad som man kanske inte tänker på så ofta om man inte nämner EU. En stor turistattraktion i staden är den lille skulpturen Manneken Pis, som vi självklart besökte samtidigt som ett stort gäng med Indier kom och trängdes med oss. Här kunde man bestämma om man ville äta på en utvald restaurang eller äta på en valfri restaurang. Sedan fick man tid för sig själv att vandra omkring och häpna av alla vackra byggnader, både de äldre och modernare.

Paris, Paris, the capital of fashion. Vi befann oss på fransk mark, croissantens hemland. Det var skönt att snart vara framme vid hotellet i Paris. Vi hade klarat av ditresan utan problem, Henrik var väldigt duktig på att köra. Bussen stannad vid en av de två mötesplatserna där man samlades för att följa med på planerade aktiviteter. Dagen innan och även när vi åkte från Bryssel fick vi en lista med aktiviteter man kunde följa med på. Man kryssade då för att man ville följa med på just den aktiviteten så Anders visste hur många som skulle följa med och hur betalning skulle bli. Det var väldigt enkelt. Utflykterna/aktiviteterna var bl.a. Eiffeltornet med picknick, stadsrundtur, middag i Montmartre, Monets trädgårdar, Versailles och Louvren. Det var bara några av sevärdheter man kunde få uppleva. Det är annars lätt att själv ta sig runt i Paris med hjälp av tunnelbana annars är det skönt att gå till sevärdheter som kanske inte är med i Ölvemarks utbud. För man får ledig tid för att tex. Shoppa, se sig omkring själv eller bara vila.

Redan första kvällen i Paris var det inbokad utflykt, nämligen middag i Montmartre. Där har man den bästa utsiktsplatsen över Paris. Det är helt otroligt att stå där och blicka ut över hav av hus och takterrasser. Sacre coeur kan man gå in och besöka, vi kom dit när det var högmässa och allt blev så seriöst och allvarligt. Det var ändå roligt att se en katolsk präst tala. Om man tänker på Montmartre är det mycket konst. Det märker man på Målarnas torg som finns där. Överallt står det konstnärer som är redo med penna och skissblock att rita porträtt av turister som är villiga att betala en penning för att bli avmålade. Middagen avnjuts på en restaurang en bit bortom Målarnas torg. Det serverades typisk fransk måltid med fyra rätter.

Måndag morgon i Paris börjar med en frukost med croissanter, i hotellets restaurang. Man ser att fransmännen och fransyskorna äter väldigt lite till frukost medan de äter typ trerätters till lunch/middag. Så man ser hur det prioriterar, vi svenskar tycker att frukosten är dagens viktigaste måltid, medan de i frankrike smuttar på en café au´lait och tuggar på en nybakad croissant. De äter med stil!

Dagens aktiviteter var en fyratimmars lång stadsrundtur. På kvällen var det kabaréafton med middag och champagne på Moulin Rouge. Vi möttes upp vid en av mötesplatserna vilket berodde på vilket hotell man bodde på. Där jag och mina föräldrar skulle mötta de andra på var vid ”Self Grill”. Vi, en grupp svenskar stod där och väntade på den gula väldigt synliga bussen. Fast vi verkade stå lite i vägen för alla morgon rusare som skulle till jobbet. Trafiken var inte som hemma. Fransmännen kör lite ur som helst, helt livsfarligt alltså. Män i kostym och kvinnor i högklackat trängde sig förbi bilarna med deras smidiga mopeder som vi för mestadels ser ungdomar köra hemma. Tanken bara att åka moped i högklackat, jag säger väl att det gör man säkert bara i Paris. Snart skymtade vi bussen och vi hoppade nästan på i farten. Anders och Henrik var på glatt humör fast köerna på morgonen. Vi fick bra sightseeing från bussen när vi körde vid Triumfbågen, Eiffeltornet, Ivaliddomen, Notre Dame, Grand palais och Petite palais, Operan och Place de la Concorde bl.a. Jag själv tyckte det var roligt att se universitetet Sorbonne. En dröm i framtiden att kanske börjar studera där. Stadsrundturen är bra och innehållsrik om det är första gången man är i Paris så man lär känna ”Arrondissement”, kvarterna och få en viss kännedom om staden. När stadsrundturen var färdig visade klockan att det var dags för lunch. Self grill, var ett bra ställe där många av Ölvemarks resenärer åt när vi var där. Bra mat, bra priser och trevlig personal, kanske inte så franskt med i området där vi bodde var det en stor variation av restauranger med olika nationaliteters maträtter.

När man är i Paris så måste besöka ”Les Galeries Lafayette”. Det är ett jättestort varuhus och det känns som man kan hitta vad som helst där, vad man än är ute efter. Ett måste för alla shopping galna där ute. Det är så mäktigt när man kollar på alla våningar och sedan upp i taket. Det är ett helt underbart fint färgat glastak format uppåt som en kupol. Fantastiqué! Kan man säga. När vi var i Paris, var det början på deras sommarrea. Bra på ett sätt att det blir billigare, MEN det var så mycket folk överallt så man blev nästan yr. Det var kanske inte så folk drog i plagg från varandra men det var så mycket folk. Själv så blir jag mer stressad då och orkar inte kolla på något, men vi alla är olika. Andra tycker nog att det är rena klädparadiset.

Champs Elysées, vad kan jag säga? Tour de France slutetapp. Lyx avenyn med dyra märkesbutiker som Louis Vuitton och Cartier. Kommer man från Place de la Concorde är det en bit att gå för att nå Triumfbågen. Om man går upp i Triumfbågen får man en fin vy över Champs Elysées, Paris och det moderna Paris. Champs Elysées fortsätter bakom Triumfbågen där man senare når den ”nya” triumfbågen, La Défense, omringad av skyskrapor. Det är fascinerande att se de gamla, genuina Paris kontra det nya moderna kontors skyskrapor.

Dag nummer två i Paris började på schemat att vi hade egen tid att upptäcka staden. Runt ett snåret var det en utflykt till Monets trädgårdar som låg en bit utanför stan. Jag och mina föräldrar var tyvärr inte där. Det är så mycket att se i Paris så man får prioritera, nästa gång vi besöker staden så tar vi gärna tid till att titta i Monets fantastiska trädgård. Näckrosdammen, japanska bron, grönskan och blommorna, som sagt, nästa gång får jag ta tid dit. På Tisdagskvällen var det dags att ta en närmare titt på Paris kanske mest turistattraktion, Eiffeltornet. Det skulle först avnjutas med en god picknick i parken bredvid. Samtidigt man tog del av frankrikes goda mat så blickade man mot Eiffeltornet och toppen i högars sky. Om man följer med på den här utflykten så fick man biljett upp till andra våningen, det finns tre. De som ville kunde senare där upp köpa biljetter till tredje våningen. Min pappa insisterade på att vi skulle åka upp till tredje våningen, fast både jag och min mamma är lite höjdrädda plus att jag har en liten skräck ibland för åka hiss. Man får tänka att det är stor säkerhet och tusentals människor åker hiss i Eiffeltornet och det har aldrig hänt någon lycka där. Inte vad jag har hört eller vet, men jag tog mig upp till tredje våningen och man är nästan inte medveten om att man var på en sådan hög höjd, så det gick bra. Det var faktiskt värre på andra våningen. Så kan man också skryta när man kom hem; ”Ja, själv har man ju varit på tredje våningen i Eiffeltornet i sommar, vad har du gjort?” Man blir nöjd och imponerad på sig.

Sista riktiga heldagen i Paris, onsdagen som hade ett fullspäckat dags schema. Först spendera förmiddagen på slottet Versailles, därefter lunch, Louvren och båtresa på Seine. Jag kände personligen att jag ville se Versailles därför att jag har spenderat mycket tid med skolarbeten om Franska revolutionen och Ludvig XIV eller Louis XIV. Att senare uppleva slottet där allting tog plats, att vara i samma salong och rum som viktiga personer har vistas i. Man kunde känna själva andan. Slottet och trädgården var otroligt vackert. Jag tror att när man har sett Versailles så förstår man varför Franska revolutionen uppkom, när kungligheterna badade i lyx och landets befolkning svalt. Blandade känslor då man vandrade omkring i slottet, men mäktigt var det.

Louvren besökte jag inte. Fråga mig inte varför, en prioriteringsfråga. Under den tiden var jag och mina föräldrar på La fayette därefter tog vi tunnelbanan till Champs Elysées Clemenceau, som tunnelbanestationen hette där man hoppar av när man ska vandra på Champs Elysées. Vi gick omkring där igen och njöt av Paris. På vägen hem tog vi tunnelbana tillbaks till hotellet. När jag hoppade på tunnelbanan visste jag inte att min dag skulle få en glad och overkligt minne. När jag och mina föräldrar gick av tunnelbanan så började vi gå mot ”Sortie”, utgång, då skymtar jag en fransk musikalartist. Jag trodde aldrig att jag skulle se eller känna igen en fransk kändis, men det gjorde jag. Tyvärr gick jag inte fram till honom, hade inte mod. Det roliga var att jag tänkte; ”Han känner jag igen”. Sen gick jag vidare när jag var i trappan uppåt kom jag på, det är ju Laurent Ban. Det är ett minne för livet.

Det var dags att börja göra sig i ordning för kvällens aktivitet, Under broarna i Paris, alltså en båttur på Seine. Det kan man inte missa. Jag och mina föräldrar är från en sjöstad så de var liksom pricken över i:et på resan. Vi började känna oss som hemma. Havet är viktigt, dock att detta var en flod så var det okej. Båtturen var trevlig och man fick ett annat perspektiv av staden. Så nu har man sett Paris från tre perspektiv: buss, båt och gående.

Au revoir Paris. Det går snabbt när man har roligt. Vi alla åt nog en stadig frukost eftersom det var en lång dag framför oss. Vi skulle lämna Paris och köra mot Reims där vi skulle på Champagneprovning. Bussen stannade i en liten gullig fransk by. Vi fick gå ner i en kylig källare där det förvarades hundratals av flaskor. Anders hade en lektion om hur hela Champagne processen går till och hur man ska förvara flaskorna när man kom hem. Sedan gick vi upp till en samlingssal kan man säga, där stod glas uppradade och det hälldes upp från flaskor. Möjligheten fanns att senare köpa med sig flaskor hem.

Lunchen åt vi faktiskt i Luxembourg. Ett litet pytte land som gränsar till Frankrike, Belgien och Tyskland. Där kunde man också köpa med sig god choklad som i Bryssel. Efter maten fick vi tid för lite shopping eller bara vandra omkring. Det är väldigt roligt att veta efter denna resa så har man besökt fem länder; Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike och Luxemburg. Så man ser så mycket mer än resemålet i detta fall, Paris.

På kvällen var det dags för den sista middagen med gänget. Vi åt på Intercity hotellets restaurang i Hamm. God mat och trevligt sällskap, vad kan bli bättre i det läget? Lite skönhetssömn på det så blir man pigg och glad dagen därpå. När man skulle gå och lägga sig så drömde jag tillbaka till Paris. Minnen, upplevelser och erfarenheter man fick. Jag undrade när jag skulle resa tillbaka. Precis när jag har kommit hem från en resa vill jag planera en ny därför då har man ett mål att spara pengar till och så har man något att se fram emot. Man planerar en resa lång tid i förväg men sen går tiden så fort när man väl är där och helt plötsligt är man på väg hem igen.

Sista dagen hade nu kommit. Idag var det nästan raka vägen hem till Öresundsterminalen, Malmö. Jag och mina föräldrar skulle ytterligare två timmar med anslutningsbuss hem till kära Karlskrona. På färjan från Puttgarden till Rödby handlade man upp sina sista pengar på godis och parfym.

Resan närmade sig sitt slut. Det var dags att ta avsked till alla. Bussen hade anlänt till terminalen. Jag kan säga att resan inte skulle vara lika rolig om det inte gällde guiden Anders. Han var jätte duktig och professionell. Sällskapet på bussen, man lärde känna de flesta i alla fall. Det fanns tid för en liten pratstund med nästan alla. Helheten förgyllde resan och jag åker gärna tillbaka till Paris med Ölvemarks. Merci beacoup de toute! (Tack så mycket för allt)

Mai Härwell