Min reseberättelse.

Stora Italienresan 20 juli - 1 augusti, 2008.

Jag är nyligen hemkommen från en tretton dagar lång bussresa med Ölvemarks Holiday. Valet blev 'Stora Italienresan', och den känns som något av det finaste jag gett mig själv! ”La bella Italia!” Landet med de fantastiska målningarna och skulpturerna och den enastående arkitekturen, som finns till beskådan nästan överallt! Det är inte förvånande, att Italien är det land som är tätast på konst- och kulturskatter i hela världen! Vad kan väl vara ett vackrare och mer spännande resmål?

I småskolan fick vi sjunga ”Längtan till Italien” av Birger Sjöberg. ”Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land, där små citroner gula, de växa uppå strand...” Denna längtan har funnits med mig sedan dess. Jo, jag har besökt Italien några gånger tidigare, men nu var det dags för Stora Italienresan, då jag skulle få se en mängd kulturstäder på en och samma resa! Och denna storslagna natur! De solgula fälten fyllda med blommorna, som vänder sig mot solen, de ljuvliga solrosorna. De friskt doftande citronträden, vinodlingarna och olivlundarna. Livsglädjen, spontaniteten och det charmerande temperamentet. Det italienska språket, som ljuder som vacker musik i öronen. Doften av en kopp äkta italiensk espresso på ett soligt café, en läskande stracciatellaglass under stadspromenaden, en bit mozzarellapizza i handen köpt av en pizzabagare i Venedig, ett glas söt Limoncello eller ett glas vin från Toscana på en charmig uteservering.

Jag tänker med glädje på min stora, glada och härliga resefamilj, som jag kamperade med i nästan två veckor. ”Familjen” består av vår reseledare, vår chaufför och 51 resenärer.

Vi resenärer bestod av många olika konstellationer: gifta par, sambos, särbos, singlar, familjer med ungdomar, en kusin till några av ungdomarna och deras faster från Australien, två bröder, en kvinna med en äldre mor och två väninnor. Vilken härlig storfamilj! Och så många skratt vi har fått under dessa veckor.

Maria heter vår suveräna guide, som är oerhört kunnig och berättade så mycket spännande för oss! Hon hade ständigt något nytt att delge oss under resans olika etapper. Jojo, vi fick tid att vila oss i bussen också emellanåt. Henrik, vår proffsige och sköne chaufför, visade stor hänsyn i trafiken och körde mjukt och fint! Även i bergen där det stupade brant ner på sidorna och i de skarpaste kurvorna kände jag mig trygg med hans körning.

Första staden vi besökte i Italien var Pisa i det undersköna Toscana. Mirakelplatsen med det lutande tornet men också med den ståtliga och vackra katedralen och dopkapellet, som ligger alldeles intill, var en oförglömlig syn. Vilka mästare som kunde skapa sådana vackra byggnader.

Nästa besök på resan var Florens, där vi bodde en natt. Ljuva Florens! Att skåda Domen i kvällsbelysning uppifrån Piazzale Michelangelo var himmelskt. Det bjöds mousserande vin och stämningen var på topp. Nästa dag gjorde vi en rundtur i staden. Vi fick se Ponte Vecchio, bron med sina juvelerarbutiker, Domen, Michelangelos Davidstaty och andra skulpturer och byggnader. Minnestavlorna på husväggarna, som visade hur högt vattnet stod i staden under den förödande översvämningen 1966, grep tag i oss ordentligt.

Oförglömliga upplevelser i Rom var Vatikanen med St. Peterskyrkan, Spanska trappan och Fontana di Trevi. En av kvällarna i huvudstaden gick vi på operamiddag. Den blev ett härligt minne! Operasångarna som underhöll oss på en trevlig restaurang inte bara sjöng. De skämtade mycket också. Pompeji, staden som begravdes under aska år 79 e. Kr, besökte vi en av de varmaste dagarna under resan. Då gällde det att ha mycket vätska med sig att dricka, solglasögon, något på huvudet och självklart solkräm med hög solskyddsfaktor. Det var omtumlande att se en hel stad, som grävts fram ur askan! Att gå omkring bland ruiner som var omkring 2000 år gamla kändes stort. Där fanns också avgjutningar av människor som hittats döda där. I Pompeji är det viktigt att hålla sig nära sin guide hela tiden; inte stanna upp och fotografera för länge. Då kan det vara svårt att hitta gruppen i alla de många gångarna. (Skrivet av en som vet!)

Resan på Sorrentohalvön var hisnande vacker! Det tillkom sena anmälningar till en "Tarantellaafton" i Sorrento, vilket gjorde att bussen som var beställd inte räckte till. Då ställde en ängel, Angelo, upp som privatchaufför. Vi var några tjejer som fick åka en flott Mercedes ner till stan från hotellet. Inte illa! Tarantellaaftonen var full av sång, fart och fläkt, och vi bjöds på gott att dricka med tilltugg. Showen var strålande liksom morgonsolen, som lyste på balkongen morgonen därpå. Där ute satt jag och njöt ett tag på morgonkvisten och skrev vykort och några sidor i min dagbok. Efter en tidig frukost var det dags att ta båten till Capri. Åh denna sagoö! Så otroligt vacker där den ligger utanför Sorrentohalvön. Vi besökte den svenske läkaren Axel Munthes, Villa San Michele, en mycket vacker park samt många intressanta affärer.

Nästa morgon begav vi oss åter till Toscana och en vinprovning i Montepulciano. Först fick vi information om vingården av ägaren, och sedan provade vi olika viner med tilltugg, och även deras olivolja fick vi testa. På kvällen - efter vinprovningen - serverades en femrättersmiddag på vårt hotell. Efter allt det goda vi ätit, fälldes denna kommentar på skönaste småländska: "Ska vi förbränna det här, får vi skjuta bussen ända till Venedig!" Venedig var nästa mål på resan. Vilken fascinerande stad med alla sina kanaler, gondoler och lyxbutiker och inte minst den ståtliga San Marco-basilikan på Marcusplatsen med alla duvorna. Överallt såldes masker, vilka används under karnevalen i Venedig, som går av stapeln i februari varje år. Venedig är välkänt för sitt vackra glas, så en glasblåsare i aktion var väl värt ett besök.

I Verona såg vi Julias balkong och staty. Och i staden fick man sig en puss av en man utklädd till Pinocchio, om man gav honom en slant. Det vill säga nästan en puss. Om inte näsan hade varit i vägen! Som sagt - många skratt blev det under resan.

När det var dags att åka till Rovereto, sista anhalten i Italien, visade det sig att alla resenärerna ville följa med på eftermiddagens utflykt till Gardasjön. Då gjordes en spontan ändring i planeringen. Ett gott bevis på flexibiliteten hos Maria och Henrik! På grund av att vi inte behövde lämna av någon på hotellet i Rovereto, där vi skulle tillbringa natten, slapp vi ta motorvägen norrut. Istället fick vi uppleva den hisnande vackra färden längs Gardasjöns strand. I fyra mil kunde vi följa sjöns frestande blåa och solbelysta vatten. En läskande drink invid Gardasjöns strand var svalkande, läcker, efterlängtad och otroligt god.

På väg till Rovereto frågade Maria oss trötta men glada resenärer, om vi ville testa Limoncello. Det var tyst i bussen. Inget svar hördes! ”Ja alltså det kostar inget, det är gratis!” Snacka om plötsliga uppvaknanden! Hela bussen fylldes av glada och pigga röster. Här rådde ingen tvekan. Bussen stannade lite längre fram på vägen, och generösa butiksägare lät hela vår stora skara provsmaka en mängd olika drycker. Men visst, sälja fick de!

Jag gjorde vad jag kunde för att i framtiden få återvända till Florens och Rom! Statyn av ett vildsvin i Florens klappade jag, och jag slängde en slant över vänster axel i Fontana di Trevi i Rom. Vidskeplig eller inte, men det kostar så lite att pröva. Jag klappade faktiskt vildsvinet vid ett besök i Florens 1991, så det har fungerat en gång tidigare!

När vi på hemvägen åkte över de österrikiska alperna, fick vi en joddlingslektion i bussen. Och när vi stannade för att ta en rast sålde Café Ölvemarks ”Alptoppar,” bestående av varm choklad, rom och vispgrädde. Det var riktigt gott! Ölvemarks har ett resande café med bl.a. mineralvatten, läsk, öl, kaffe, te, starkvaror till kaffet, mazariner, muffins och croissanter! Det kändes lyxigt att ha tillgång till allt detta, när bussen stannade på våra rastställen. De kalla dryckerna fick vi även köpa under färdens gång.

Under vår resa fick vi flytta runt i bussen. Vi hade kvar grannen i sätet bredvid oss hela tiden men flyttade varje resdag tre steg framåt, om vi satt på bussens vänstra sida och tre steg bakåt, om vi satt på bussens högra sida. Undantaget var utflykterna, då vi själva valde, var vi ville sitta. Det här var en jättegod idé, för på detta vis fick vi hela tiden nya resekamrater på andra sidan gången.

Ibland strömmade vacker italiensk musik ut i bussen; mest populära sånger men även lite klassisk musik, bl.a. Vivaldis ”De fyra årstiderna”. Rastpauser var det med lagom mellanrum. Då var det skönt att sträcka på benen, ta en fika, en rökpaus eller kanske besöka en toalett. Självklart fanns det också en toalett i bussen. Oftast fanns det en servering där vi stannade. Och toaletterna var alltid snygga och prydliga. Vädret var under nästan hela resan soligt och varmt med temperaturer mellan ca: 25 och 38 grader.

När Maria frågade oss vilken plats vi helst skulle vilja återvända till en annan gång, var det ingen av oss som kunde svara direkt. Vi blev svarslösa! Vi hade ju upplevt så mycket underbart, att det inte gick att välja ut bara en stad. Resan var underbar för både kropp och själ! Vi fick god mat, gott om motion under våra många sightseeingturer och så många skönhetsupplevelser att vi kan leva på dem i många år. Och så förstås glädjen och alla skratten!

Christina Inkasdotter, Oskarström