Generationsresande
Här kommer min reseberättelse från september 2007 och maj 2008 som båda var otrolig trevliga, men annorlunda upplevelser och minnen för livet. Jag älskar bussresor och helst åker jag med Ölvemarks Holiday. Det har fungerat väldigt bra och jag har varit mycket nöjd. Som ressällskap har jag tidigare haft väninnor. Vi har provat andra arrangörer också, men alltid kommit tillbaks till Ölvemarks. Min man orkar inte med resor längre men han unnar mig gärna en tur då och då.
Det blev lite speciellt förra året. Vårt äldsta barnbarn Jonathan skulle fylla 15 år och även bli konfirmerad. Vi ville gärna uppvakta honom med ett minne. Min man kom med ett kanonförslag. Vi bjuder honom på en bussresa tillsammans med farmor. Vilket bra förslag! Men ville han verkligen det? Vi frågade hans föräldrar. Dom samtyckte och förstod att det skulle bli en upplevelse för sonen, och de var säkra på att han ville resa. Jag bestämde resmålet och när jag bokat resa till Izola, förberedde jag hur vi skulle lämna över presenten. Vilken överraskning på
konfirmationsdagen! Han fick den i form av ett gratulationsbrev och en fråga. Där stod att läsa att han kunde få en värdefull present som han själv fick välja eller om han skulle kunna tänka sig, att åka på en bussresa i 9 dagar och som ressällskap ha sin farmor, skulle han öppna nästa brev. Tänk att denna femtonåring ville resa med mig. Ingen som helst tvekan. Han slet upp nästa kuvert och hoppade högt av glädje. Där fick han resan presenterad med destination, utflyktsmål, tider och annat praktiskt som hör till. Han fick själv ordna lov från skolan när höstterminen började. Våran resa startade i slutet av september.
Vi fick 9 härliga dagar med fartfyllda upplevelser. Hela resan fram och tillbaka till Slovenien var en fröjd. Vad mycket vi fick se, åka båt, bo på flera hotell, prova mat i olika länder, se olika kulturer, få mycket kunskap om språk och geografi och träffa många nya trevliga människor. Sen fick vi mycket kvalitetstid att prata om allt viktigt, som man kan göra, när man är bara två personer. På kvällarna låg vi och skrattade, berättade roliga historier, reflekterade dagens upplevelser, fnissade och pratade förtroligt. Det kändes som man var tonåring igen. Första morgonen i Izola missade vi frukosten, så det blev pizza och coca cola frukost vid lunchtid
istället. Vi gjorde de flesta utflykter tillsammans, men Jonathan var på några själv när jag var på stranden med en bok. Alla medresenärer, chaufför och reseledaren tog hand om honom. Han var
så omtyckt och populär, tänk vad en ungdom livar upp med sin glädje och entusiasm. Om och om igen fick han berätta för medresenärerna, varför han åkte på bussresa med mest äldre personer.
Han älskar sin farmor och han valde sin konfirmationspresent på detta sätt. Det är hans hittills största upplevelse och min allra bästa resa. Vi har blivit de bästa kompisar för livet. Resan gjorde att vi kom varandra så nära, vi känner varandra på ett genuint sätt och kan alltid förstå , stötta, respektera och prata förtroligt med varandra i olika livssituationer. Denna resa har gett oss så mycket för framtiden. Jonathan fotograferade över 6 tusen bilder som vi har som underbara
minnen tillsammans. Tänk om han tagit den värdefulla presenten istället! Då hade jag haft en biljett över och min resa inte lika underbar.
Det underbara med min situation är, att jag har tre barnbarn till som vill konfirmera sig det år de fyller 15 år. I år var det ingen på gång, men jag åkte på en underbar Spa-resa till Ungern med en god vän. Denna resa var bara så underbar för mig själv. Allting var perfekt avkopplande och njutfullt att jag nog behöver en sådan resa varje år för att ladda batterierna.
Nästa år är det dags för nästa Farmor och Barnbarnresa. Nu har jag vintern på mig att planera för Hampus. Han är en annan personlighet och behöver ett annat resmål med Ölvemarks.
Men planeringen när ju så rolig.
Med vår berättelse hoppas vi att vi får möta många fler far- och morföräldrar som åker på Generationsresor med Ölvemarks.
Vi ses!
Maud Gill-Persson