Vad har skottarna egentligen under kilten

Min man fick en Skottlandsresa i 50-årspresent. Hans mål var att besöka destillerier och leta sjöodjur i Loch Ness. Jag hade ett annat mål och skulle leta efter något helt annat. Jag hade nämligen fått till uppgift av mina nyfikna arbetskamrater att ta reda på vad skottarna egentligen hade under sina kjolar.

Vi åkte till Edinburgh en dag. Mitt vid Sir Scotts monument stod en stilig skotte och blåste säckpipa för allt vad han var värd. Han hade en fin blågrönrutig kilt. Jag förstod att det inte var passande att störa honom med min fråga. Han var så fullt upptagen med att blåsa sin version av Amazing grace. Förresten så var en sådan fråga säkert inte ny för en sådan turistattraktion som han var. Så vi gick vidare.
Vår reseledare gav mig i alla fall svaret att skottarna på medeltiden minsann aldrig hade något under.

Sista kvällen var vi ett trevligt och glatt gäng som vandrade iväg till en av de lokala pubarna i Pitlochry.
Därinne var det gemytligt och lagom med folk. En trubadur sjöng och spelade ömsom banjo och ömsom gitarr. Vi beställde in öl och skålade och sjöng ihop med den inhemska befolkningen.
Grabbarna i personalen, som innan hade varit dolda bakom bardisken dök plötsligt upp vid vårt bord. Jag tog klunk av ölet och tänkte att nu eller aldrig. Skall jag åka hem utan att ha ett svar med mig hem till mina arbetskamrater.

Jag tog mod till mig och frågade: Ursäkta mig grabbar, vad har ni under era kiltar? Den frågan hade nog dessa unga grabbar hört många gånger. De fann sig snabb och kontrade med ett skamligt svar på tal som inte går att skriva ner här.
Har ni ingenting? Jodå svarade de och log, Kalsonger, annars kliar det.
Har ni Armani? Frågade jag.
Nej, nej vi använder mest Björn Borg.

Så frågan blev till slut besvarad. Min mans fråga: Finns det något Sjöodjur i Loch Ness förblev dock obesvarad.

En väldigt trevlig resa var det med många glada skratt och med nyfunna vänner.